Om forngården

Lite information tagen ur skriften ”Ett besök på Gällersta Forngård” av Gunnar Alsmark:

I en vägvisare, utgiven till Örebro läns Hushållningssällskaps utställning 1928 kunde man bl.a. läsa:

”Gällersta Forngård ett friluftsmuseum av hög klass, närmast att betrakta som ett Närkes Skansen, med flertal för landskapet karakteristiska, ålderdomliga byggnader och värdefulla samlingar.” Notisen stämde väl överens med verkligheten. Gällersta Forngård var på 1920-talet utan tvekan ett av Sveriges mera betydande hembygdsmuseer. Det var en tid fylld av stark fosterländsk känsla. Och vid bildandet av Gällersta Fornminnesförening i juli månad 1916 angavs det i stadgarna, att föreningens ändamål var att ge det nuvarande och de kommande släktena en åskådlig bild av ortens liv i gångna tider.

Det betonades även, att man skulle samla allt, som var ägnat att belysa den andliga kulturen. Uppslaget till Fornminnesföreningens bildande anses ha kommit från nämndeman Edvard Gustafsson i Herminge by, men den som kom att förverkliga planerna blev en annan bygdens son, nämligen Johan Lindström Saxon, kusin till ovannämnde E. Gustafsson. Tillnamnet Saxon tog han efter sin författarsignatur. Som redaktör för den år 1905 grundade veckotidningen Såningsmannen, var han en aktad man med vittomfattande kontakter och stora ekonomiska resurser. Han var envis och idéfast och höll med aldrig svikande entusiasm fast vid sina ideal.

Saxons mångsidighet var imponerande. Bl.a. utgav han en handbok i umgängeskonst och skrev texten till Elvira Madigan och Den blomsterklädda gondolen. Han kämpade för nykterhet och vegetarism och under den senare delen av sitt liv ägnade han mycket av sina krafter åt hembygden. Under 1920 talet såg Saxon till att byggandet av en hembygdsgård blev verklighet, samt anordnade flera hembygdsfester, som gav eko över hela landet. Med upp till 8000 besökare, en på den tiden mycket hög siffra.

Bland det första som fångar besökarens öga är den så kallade Närkestenen invigd 1928 av Hertigen av Nerike H.K.H. Pris Eugen, rest mitt på den stora planen, stenen bär överskriften Söner och Döttrar av Närke och upptar ett antal bemärkta närkingar Bland annat Saxon själv.

I huvudbyggnaden finns de båda samlingssalarna Sveasalen byggd 1898 samt St Olofssalen uppförd 1928. St Olofssalen har en yta på 200 kvm, öppna takstolar, träpanel runt väggarna samt på norra långsidan två högsäten med Närkevapnet. På ena kortsidan är en öppen spis placerad, med en sittande St. Olof, Närkes skyddshelgon, målad på överstycket. Samlingssalarna genomgick 1996 en omfattande renovering.

På Forngården finns även följande byggnader: Bondgården med stall och ladugård, Forngårdsarkivet, Soldattorp, Linpörtet, Väderkvarnen, Svalgångsboden, smedjor m.fl.

Gällersta forngård i dag

Förutom uthyrningen av samlingssalarna till bröllop, förenings-, företags- och familjefester m.m. bedriver vi traditionellt hembygdsarbete med att vårda och bevara våra museisamlingar, genomföra studiecirklar, kurser m.m. Årliga arrangemang är valborgsmässofirande, hembygdsdag, en dag för bygdens barn samt något kulturarrangemang t.ex. teater. Midsommarfirandet är en av årets höjdpunkter för föreningen. Då samlas 3000-4000 personer för att fira midsommar i en traditionsrik miljö. Vårt midsommarfirande i nuvarande form genomfördes första gången 1952. Sedan några år arrangeras även en julmarknad till första advent med ett tjugofemtal utställare. Det mest traditionsfyllda arrangemanget är barnfesten den 28 december varje år. Barn och vuxna samlas för att dansa kring granen, dricka saft och äta bulle samt vänta på tomten. Första barnfesten hölls på 1910-talet och har sedan genomförts i lokalerna i nästintill obruten följd. Vi hoppas att Ert besök blir till ett trevligt minne!